nikolaus.blogg.se

I denna debattartikel tas nacka gymnasiums problem med skönhetsfixering upp. Enligt författaren Hjalmar Wiklander som är en före detta elev på gymnasiet finns det stora problem för tjejer som nyligen börjat gymnasium. Här tar han upp hur killar från större klasser utnyttjar den nya tjejernas osäkerheter när de kommer in på gymnasiet.

Tesen tas fram redan i ingressen. Där tas författaren åsikt fram, alltså vad som är själva budskapet för texten. I det här fallet anser Hjalmar Wiklander att Nacka gymnasium ska sätta stopp för den förnedrings- kultur som finns på skolan. ”Nacka gymnasium måste sätta stopp för den förnedrings- kultur som finns på skolan. Det skriver en före detta elev, som reagerar mot insparksfester där tjejer ses som ”lammkött”.”

Argument

För att stötta sin tes har han exempel som hur killar från äldre klasser utnyttjar kvinnornas instabila säkerhet, alltså tävlingen om vem som blir årets lammkött. Under insparksfesten krönas året lammkött, som sedan killarna ska försöka förföra. Denne tjej utses för att hon följer de utseendenormerna och uppfattas att vara sexuellt tillgänglig. Många tjejer lär sig då att man måste följa vissa krav för att få uppmärksamhet. Det har en negativ effekt eftersom Nacka gymnasium fortsätter att anordna dessa fester jämnt med skolåret, som gör att tjejerna köper utmanande kläder för att tilldelas uppmärksamhet, eftersom åsikter inte får plats här.
• Under insparksfesten kommer årets ”lammkött” krönas under berusat jubel. Alla som inte blir utsedda avundas uppmärksamheten hon får.
• Vad de inte inser är att det har sitt pris att låta sig objektifieras

• Till eventet finns en film där några äldre elever med en jakthund står med full jaktmundering och utsuddade ansikten. I samma video symboliseras de nya eleverna av ett bräkande lamm.
• Tjejerna inser att för att lyckas socialt måste man vara snygg och leva promiskuöst.
Motargument
• Såklart ska vi tillåtas tycka att de nya känslorna är spännande och utforska nya delar av livet.

Källor

Facebook är en källa eftersom att filmerna med jägaren och lammköttet lades upp där.

Innehåll

1; Debattörerna i denna artikel ser det som att unga flickors ambition trycks ner för att lösa problemet med utmattningsprestation som dessa flickor är i riskzonen för. Enligt författarna kallas tjejer för prestationsprinsessor när de slår killarnas betyg med stor marginal.

2; Härskarteknik betyder att man trycker ner en individ eller grupp gentemot en annan grupp eller individ. I den artikeln anser de att tjejer trycks ner gentemot killar.

3; Problemet enligt Tinni Ernsjöö Rappe och Jennie Sjögren ligger problemet djupare än ambition och prestation. Problemet som framläggs är att inte kvinnor har samma gagn som män har. Kvinnor tjänar inte lika mycket lön, inte har makt, befogenheter eller någon positiv kritik för sina prestationer. Dessutom så skapas en bild av flickor att de ska vara snälla och söta, de flickor som presterar bra anses som hotande.

4; Istället för att föreslå en minskning i ambition ska föräldrar, lärare och experter skapa en trygg tillvaro för dessa tjejer och hjälpa dem att navigera genom alla intryck och hjälpa dem att välja. För att lägga till på det ska man även låta de ha sin frihet så som killar och bör få slacka och väga på stolen och ändå känna att tillvaron är bekväm. Tjejerna ska även få se vad deras ambition kan leda till och öka deras ambition.

Ord och Uttryck

A: I den här debattartikeln menar de att flickor får högre betyg än killarna, med stor marginal.

B: Man funderar, man tänker kraftigt. Experterna funderar stort på hur allt studerande påverkar tjejernas psykiska hälsa.

C: ”För det första så har ordet prestation fått en fadd smak de senaste åren”, alltså att ordet prestation har fått en smaklös tråkig smak. Att det inte har någon betydelse, eftersom att prestera är något överansträngt.

D: ”Helt gått er om intet?”. Har det helt gått förbi? Har genusdebatterna som diskuterar kvinnors rättigheter och ändrar synen på kvinnor helt gått förbi.

E: Genom uppväxten skapar vi ett tänkande och vi lär oss även av våra förebilder så som mamma och pappa om könsrollstänkande. Det de menar i artikeln är då att det här tänkandet sitter hårt fast i vårat tankesätt och att ändra på något man växt upp med inte alltid är så lätt.

F: Tjejer är lika mångsidiga som killar. Tjejer behöver aldrig prestera på topp, de bör också ha rätt att få slacka och väga på stolen.

Mönster

1, Tesen presenteras redan i ingressen. De presenterar vad problemet är och vad de tar för ställning i det problemet. Problemet i detta fall är ” Men att dra ner på ambitionen är inte rätt sätt att få rätsida på problemet menar debattörerna ” och lösningen som de presenterar är ” Problemet är inte tjejers prestationer – utan att de inte får något för dem ”.

2, Som jag nämnde i tidigare punkt presenterade dem deras åsikt när det gällde detta ämne. Problemet ligger inte i tjejernas ambition eller prestation, utan mer att problemet ligger i framtiden för dessa prestationer. Kvinnor får inte lika mycket i lön som män, de har inte lika stor makt och befogenhet och de får ingen positiv feedback på sina bedrifter.

3: ”Vad är det för ord?”, ”Var finns styrkan i det?”, ”Vem vill vara en prestationsprinsessa?”, ”Har de senaste årens genusdebatt helt gått er om intet?”, ”De duktiga killarna, vad ska vi kalla dem? Superhjältar?”, ”Men är verkligen uppmaningar om att de ska dra ner på ambitionen rätt väg att gå?”, ”Är inte hyllningar av dem, bekräftelse, trygghet och svängrum i en jämställd miljö bättre?”, ”Är det kanske därför ordet prestationsprinsessa ligger så bra i härskarmunnar?”, ”Är vi rädda för denna generation supertjejer?”, ”Vad gör det med deras självkänsla?”, ”Hur påverkar det deras uppfattning om världen?”.

4: Genom hela texten finns det slanguttryck, ett av dessa var hur de använder ett friare språk när de skriver till exempel ”Men alltså, prestationsprinsessa – vad är det för ord?” och även ”Och prinsessa – hallå?”. Båda dessa exempel känns väldigt fria när ord som ”men alltså” och ”hallå” finns med. Jag tror att de använder dessa slanguttryck för att det skapar en mer personlig känsla och gör det mer sannolikt att läsaren faktiskt uppmärksammar budskapet och funderar på det för sig själv. Själv tycker jag att det är lyckat, jag kände precis som det jag nämnde. Dock så finns det andra saker som jag tycker mindre om i debattartikeln men det behöver inte nämnas här.