Innehåll
1; Debattörerna i denna artikel ser det som att unga flickors ambition trycks ner för att lösa problemet med utmattningsprestation som dessa flickor är i riskzonen för. Enligt författarna kallas tjejer för prestationsprinsessor när de slår killarnas betyg med stor marginal.
2; Härskarteknik betyder att man trycker ner en individ eller grupp gentemot en annan grupp eller individ. I den artikeln anser de att tjejer trycks ner gentemot killar.
3; Problemet enligt Tinni Ernsjöö Rappe och Jennie Sjögren ligger problemet djupare än ambition och prestation. Problemet som framläggs är att inte kvinnor har samma gagn som män har. Kvinnor tjänar inte lika mycket lön, inte har makt, befogenheter eller någon positiv kritik för sina prestationer. Dessutom så skapas en bild av flickor att de ska vara snälla och söta, de flickor som presterar bra anses som hotande.
4; Istället för att föreslå en minskning i ambition ska föräldrar, lärare och experter skapa en trygg tillvaro för dessa tjejer och hjälpa dem att navigera genom alla intryck och hjälpa dem att välja. För att lägga till på det ska man även låta de ha sin frihet så som killar och bör få slacka och väga på stolen och ändå känna att tillvaron är bekväm. Tjejerna ska även få se vad deras ambition kan leda till och öka deras ambition.
Ord och Uttryck
A: I den här debattartikeln menar de att flickor får högre betyg än killarna, med stor marginal.
B: Man funderar, man tänker kraftigt. Experterna funderar stort på hur allt studerande påverkar tjejernas psykiska hälsa.
C: ”För det första så har ordet prestation fått en fadd smak de senaste åren”, alltså att ordet prestation har fått en smaklös tråkig smak. Att det inte har någon betydelse, eftersom att prestera är något överansträngt.
D: ”Helt gått er om intet?”. Har det helt gått förbi? Har genusdebatterna som diskuterar kvinnors rättigheter och ändrar synen på kvinnor helt gått förbi.
E: Genom uppväxten skapar vi ett tänkande och vi lär oss även av våra förebilder så som mamma och pappa om könsrollstänkande. Det de menar i artikeln är då att det här tänkandet sitter hårt fast i vårat tankesätt och att ändra på något man växt upp med inte alltid är så lätt.
F: Tjejer är lika mångsidiga som killar. Tjejer behöver aldrig prestera på topp, de bör också ha rätt att få slacka och väga på stolen.
Mönster
1, Tesen presenteras redan i ingressen. De presenterar vad problemet är och vad de tar för ställning i det problemet. Problemet i detta fall är ” Men att dra ner på ambitionen är inte rätt sätt att få rätsida på problemet menar debattörerna ” och lösningen som de presenterar är ” Problemet är inte tjejers prestationer – utan att de inte får något för dem ”.
2, Som jag nämnde i tidigare punkt presenterade dem deras åsikt när det gällde detta ämne. Problemet ligger inte i tjejernas ambition eller prestation, utan mer att problemet ligger i framtiden för dessa prestationer. Kvinnor får inte lika mycket i lön som män, de har inte lika stor makt och befogenhet och de får ingen positiv feedback på sina bedrifter.
3: ”Vad är det för ord?”, ”Var finns styrkan i det?”, ”Vem vill vara en prestationsprinsessa?”, ”Har de senaste årens genusdebatt helt gått er om intet?”, ”De duktiga killarna, vad ska vi kalla dem? Superhjältar?”, ”Men är verkligen uppmaningar om att de ska dra ner på ambitionen rätt väg att gå?”, ”Är inte hyllningar av dem, bekräftelse, trygghet och svängrum i en jämställd miljö bättre?”, ”Är det kanske därför ordet prestationsprinsessa ligger så bra i härskarmunnar?”, ”Är vi rädda för denna generation supertjejer?”, ”Vad gör det med deras självkänsla?”, ”Hur påverkar det deras uppfattning om världen?”.
4: Genom hela texten finns det slanguttryck, ett av dessa var hur de använder ett friare språk när de skriver till exempel ”Men alltså, prestationsprinsessa – vad är det för ord?” och även ”Och prinsessa – hallå?”. Båda dessa exempel känns väldigt fria när ord som ”men alltså” och ”hallå” finns med. Jag tror att de använder dessa slanguttryck för att det skapar en mer personlig känsla och gör det mer sannolikt att läsaren faktiskt uppmärksammar budskapet och funderar på det för sig själv. Själv tycker jag att det är lyckat, jag kände precis som det jag nämnde. Dock så finns det andra saker som jag tycker mindre om i debattartikeln men det behöver inte nämnas här.